Samvetskonflikt
Satsen kan skapa konflikt mellan personlig övertygelse, tidigare protestantisk tro och det katolska kravet på lydnad eller samtycke. Frågan gäller hur en troende kan hålla ihop respekt för kyrklig auktoritet med personlig övertygelse, bibelläsning och relationen till andra kristna.
Vad problemet kan innebära
Det här problemet omfattar 4 poster. Sidan lyfter fram vad som står på spel när en katolsk formulering möter bibelläsning, protestantisk erfarenhet och personlig övertygelse.
Problemet förekommer särskilt inom Moralteologi, samvete och livsetik (2), Mission, religionsfrihet och andra religioner (1), Dop, konfirmation och kristen initiation (1). I materialet rör det ofta Rent disciplinära normer (2), Kyrkogemenskap / lydnad mot lagligt påbud (1), Autentisk men icke-definitiv lära (1).
Exempel
Här nedan ges några exempel på trossatser som kan vara svåra för andra kristna att acceptera. En mer fullständig lista över problematiska trossatser finns på sidan Start.
När lekmän använder denna frihet skall de låta sina handlingar genomsyras av evangeliet och beakta magisteriets lära
Kort beskrivning: Civil frihet under kyrklig läronorm.
Konsekvens: Detta gör lydnad och kyrkogemenskap konkret: civil frihet under kyrklig läronorm. I det praktiska kyrkolivet är politiska, yrkesmässiga, familjerättsliga och kulturella beslut inte enbart privata samvetsfrågor, särskilt när moralfrågor berörs. Rom 12:1–2, Matt 5:13–16 och Kol 3:17 stödjer att hela livet ska formas av evangeliet, men Apg 17:11 och 1 Kor 10:29–30 ger protestanter språk för samvetsprövning under Guds ord snarare än under ett läroämbetes tillämpningar. Katolsk logik betonar att samvetet behöver formas; protestantisk invändning är att magisteriet kan bli ett extra normlager. Historiskt återspeglar detta en modern katolsk vilja att styra lekmannaengagemang utan att helt upphäva deras sekulära frihet. Därmed påverkas även sådant som väljarsamvete, utbildning, arbete och offentlig opinionsbildning.
Källa: CIC can. 227
Ingen skall hindras från att handla efter sitt samvete inom rätt ordning
Kort beskrivning: Positiv frihet till religiöst utövande i samhället.
Konsekvens: Detta är officiell katolsk undervisning, även om det inte alltid är en dogm: positiv frihet till religiöst utövande i samhället. Här märks spänningen mot NT i att Gal 5:1 och Rom 14 betonar frihet och samvetsansvar, medan evangeliet samtidigt kallar till omvändelse, dop och lärjungaskap. I praktiken innebär det att staten eller lokalsamhället inte ska tvinga någon att stanna i katolska kyrkan eller hindra fredlig religiös praktik, samtidigt som kyrkan kan bedöma ett avfall eller samfundsbyte som andligt fel. För kristna som lämnar katolsk gemenskap blir följden en dubbelhet: civil frihet erkänns, men full katolsk sakraments- och trosgemenskap påverkas. I protestantisk tradition betonas ofta att samvetet binds av Guds ord snarare än av kyrklig styrningsmakt. Historiskt är detta ett försök att skilja mellan förkastad relativism och erkänd frihet från tvång.
Källa: Dignitatis humanae 2–3
Ett barn i dödsfara skall döpas även mot föräldrarnas vilja
Kort beskrivning: Regel om nöddop.
Konsekvens: Formuleringen “Ett barn i dödsfara ska döpas även mot föräldrarnas vilja” fungerar som kyrkorätt: den säger inte bara vad som vore klokt, utan vad som gäller i kyrkans ordning. I praktiken regleras dop, konfirmation, ministrar, faddrar och upptagning i kyrkan av katolsk sakraments- och gemenskapslogik. Jämfört med NT märks det att Mark 10:13–16 visar Jesu omsorg om barnen, men Ef 6:4 betonar föräldraansvar och Rom 14:23 samvetets allvar. Frågan blir svår när nöddop föreskrivs även mot föräldrarnas vilja. För Jesus-centrerade kristna kan detta uppfattas som pastoral tvångssituation där sakramental omsorg kolliderar med föräldraansvar, relationell varsamhet och samvete. Spänningen blir skarp när den troendes samvete, efter bibelprövning, inte kan följa den katolska norm som ändå kräver lydnad. I kyrkans historia ser man här hur teologi blir praktisk kyrkorätt. För protestanter blir huvudfrågan ofta om denna ordning verkligen följer av NT eller om den bygger på senare katolsk utveckling.