Lekmannens omdöme och teologisk frihet

Satsen kan uppfattas som att den enskildes bibelstudium, teologiska bedömning eller kritiska prövning underordnas kyrklig auktoritet. Problemet blir tydligt när en katolsk formulering känns starkare, senare eller mer bindande än vad en bibelläsare först väntar sig.

Vad problemet kan innebära

Det här problemet omfattar 17 poster. Sidan lyfter fram vad som står på spel när en katolsk formulering möter bibelläsning, protestantisk erfarenhet och personlig övertygelse.

Problemet förekommer särskilt inom Magisterium, teologi och akademisk frihet (12), Mission, religionsfrihet och andra religioner (3), Biskopar, lokalkyrka och kyrklig styrning (1), Kyrkligt liv, undervisning, liturgi och institutionell praxis (1). I materialet rör det ofta Autentisk men icke-definitiv lära (9), Doktrinära dekret / fördömda meningar (5), Rent disciplinära normer (2), Kyrkogemenskap / lydnad mot lagligt påbud (1).

Exempel

Här nedan ges några exempel på trossatser som kan vara svåra för andra kristna att acceptera. En mer fullständig lista över problematiska trossatser finns på sidan Start.

Metafysiken är nödvändig för en fullödig teologi

Urval 4Autentisk men icke-definitiv läraNr 4Magisterium, teologi och akademisk frihet

Kort beskrivning: Teologin behöver mer än historisk eller språklig analys.

Konsekvens: Detta är officiell katolsk undervisning, även om det inte alltid är en dogm: teologin behöver mer än historisk eller språklig analys. I det praktiska kyrkolivet stärker den klassisk katolsk filosofi, särskilt där dogmer om Gud, Kristus, sakrament och moral kräver begreppslig precision. Apg 17 visar Paulus använda filosofiskt begripligt språk, och Joh 1 använder djup skapelse- och logos-teologi; samtidigt varnar Kol 2:8 mot filosofi som fångar tanken bort från Kristus. För protestanter gäller invändningen inte all filosofi, utan att en viss metafysisk tradition kan bli ett nästan obligatoriskt raster över Skriften. Historiskt har kristen teologi alltid använt filosofi, men graden av styrandeitet är omstridd. Följden blir att bibeltolkning och dogmatik ofta bedöms otillräckliga om de saknar ontologiskt djup.

Källa: Fides et Ratio 83

Kyrkan ska aldrig kritisera filosofin utan bara låta filosofin rätta sig själv

Urval 3Doktrinära dekret / fördömda meningarNr 3Magisterium, teologi och akademisk frihet

Kort beskrivning: Fördömer att kyrkan helt skulle avstå från att bedöma filosofiska fel.

Konsekvens: När påståendet “Kyrkan ska aldrig kritisera filosofin utan bara låta filosofin rätta sig själv” avvisas, blir följden att motsatt eller kvalificerad katolsk position ses som styrande, inte som en neutral teologisk möjlighet. Praktiskt begränsas teologisk forskning, undervisning och offentlig kritik av kravet att läroämbetet inte får behandlas som en rent mänsklig diskussionspart. Spänningen mot NT syns i att Kol 3:16 talar om att ordet bor rikt hos hela församlingen. När lärobedömning centraliseras kan NT:s bredare ansvar för undervisning, prövning och förmaning framstå som nedtonat. Den kan uppfattas som begränsande för lärjungar som vill läsa Bibeln, tänka teologiskt och vittna utan stark akademisk eller kyrklig kontroll. I protestantisk tradition betonas det allmänna prästadömet, öppen prövning och rätten att skilja kyrklig tradition från apostolisk norm. Historiskt visar fördömandet att frågan gäller auktoritetens gränser lika mycket som sakfrågan: vem får avgöra vad kristen tro tillåter?

Källa: Syllabus errorum i anslutning till Quanta cura (1864), proposition XI

Teologin behöver filosofi som verklig hjälpvetenskap

Urval 2Autentisk men icke-definitiv läraNr 4Magisterium, teologi och akademisk frihet

Kort beskrivning: Inte för att ersätta uppenbarelsen men för att tjäna förståelsen.

Konsekvens: Detta är officiell katolsk undervisning, även om det inte alltid är en dogm: inte för att ersätta uppenbarelsen men för att tjäna förståelsen. Praktiskt begränsas teologisk forskning, undervisning och offentlig kritik av kravet att läroämbetet inte får behandlas som en rent mänsklig diskussionspart. Spänningen mot NT syns i att Kol 3:16 talar om att ordet bor rikt hos hela församlingen. När lärobedömning centraliseras kan NT:s bredare ansvar för undervisning, prövning och förmaning framstå som nedtonat. Den kan uppfattas som begränsande för lärjungar som vill läsa Bibeln, tänka teologiskt och vittna utan stark akademisk eller kyrklig kontroll. I protestantisk tradition betonas det allmänna prästadömet, öppen prövning och rätten att skilja kyrklig tradition från apostolisk norm. Även när det inte är dogm väntas de troende ändå ge ett verkligt religiöst samtycke. Det märks för teologer, präster, lärare och katolska institutioner när offentlig undervisning måste ligga inom kyrkans ramar.

Källa: Johannes Paulus II, Fides et ratio 65–73

En biskopskonferens är inte en tredje kyrklig struktur mellan den enskilde biskopen och biskopskollegiet

Urval 2Autentisk men icke-definitiv läraNr 4Biskopar, lokalkyrka och kyrklig styrning

Kort beskrivning: Dokumentet begränsar konferensens teologiska status.

Konsekvens: Detta är officiell katolsk undervisning, även om det inte alltid är en dogm: dokumentet begränsar konferensens teologiska status. I praktiken placeras lokalkyrkans frihet inom biskoplig, kollegial och ofta romersk styrning, så att lokala beslut inte blir självständiga sista instanser. Jämfört med NT märks det att Apg 17:11 berömmer skriftprövning och 1 Kor 14:29 förutsätter prövning i församlingen. Ef 4:11–16 beskriver hela kroppens mognad. Spänningen gäller när teologiskt omdöme starkt underställs kyrklig auktorisation. I protestantisk tradition betonas det allmänna prästadömet, öppen prövning och rätten att skilja kyrklig tradition från apostolisk norm. Det är alltså inte alltid dogm, men inte heller en helt valfri åsikt.

Källa: Johannes Paulus II, Apostolos suos 12

Det tillkommer inte enbart kyrkans jurisdiktion att leda den teologiska läran

Doktrinära dekret / fördömda meningarNr 3Magisterium, teologi och akademisk frihet

Kort beskrivning: Fördömer förnekelsen av kyrkans rätt till teologisk styrning.

Konsekvens: När påståendet “Det tillkommer inte enbart kyrkans styrningsmakt att leda den teologiska läran” avvisas, blir följden att motsatt eller kvalificerad katolsk position ses som vägledande och bindande, inte som en neutral teologisk möjlighet. Här märks spänningen mot NT i att Apg 17:11 berömmer skriftprövning och 1 Kor 14:29 förutsätter prövning i församlingen. I praktiken begränsas teologisk forskning, undervisning och offentlig kritik av kravet att läroämbetet inte får behandlas som en rent mänsklig diskussionspart. Ef 4:11–16 beskriver hela kroppens mognad. Det blir problematiskt när teologiskt omdöme starkt underställs kyrklig auktorisation. I protestantisk tradition betonas det allmänna prästadömet, öppen prövning och rätten att skilja kyrklig tradition från apostolisk norm. Sett till historien visar fördömandet att frågan gäller auktoritetens gränser lika mycket som sakfrågan: vem får avgöra vad kristen tro tillåter?

Källa: Pius IX, Syllabus errorum (1864) proposition XXXIII

Hinduismen söker genom olika vägar svar på tillvarons gåta

Autentisk men icke-definitiv läraNr 4Mission, religionsfrihet och andra religioner

Kort beskrivning: Positiv konciliebeskrivning.

Konsekvens: Detta är officiell katolsk undervisning, även om det inte alltid är en dogm: hinduismen söker genom olika vägar svar på tillvarons gåta. I praktiken erkänns verkliga inslag av sanning, helighet eller religiöst sökande utanför synlig katolsk gemenskap, utan att Kristi unikhet överges. Jämfört med NT märks det att Kol 3:16 talar om att ordet bor rikt hos hela församlingen. När lärobedömning centraliseras kan NT:s bredare ansvar för undervisning, prövning och förmaning framstå som nedtonat. Den kan uppfattas som begränsande för lärjungar som vill läsa Bibeln, tänka teologiskt och vittna utan stark akademisk eller kyrklig kontroll. I protestantisk tradition betonas det allmänna prästadömet, öppen prövning och rätten att skilja kyrklig tradition från apostolisk norm. Det får alltså läromässig vikt även när det inte är formellt dogmatiskt definierat.

Källa: Nostra aetate 2